Stundande natten Carl-Henning Wijkmark

Author: Amoroso / Etiketter: ,


Stundande natten är en berättelse om ett ofrånkomligt slut. Hasse ligger på sjukhus och väntar på att dö. I början delar han rum med andra män som också väntar, alla med sitt bagage. Hasse läser för att överleva; han plöjer igenom verk efter verk för att få svar. Det är också det jag halvvägs genom boken frågade mig? Vad vill Wijkmark? Vill han genom en döende man gå igenom litteraturens alla dödsskildringar? Eller helt enkelt ge en döende man sin sista berättelse?

Stundande natten är inte alls tung att läsa, trots sitt svåra ämne. Wijkmark håller en ibland smått ironisk ton, det är svårt att dö, men kanske lika svårt att stå bredvid. Jag läste lite till, och sakta men säkert flyter de båda motiven ihop och blir ett. I slutet rör sig Hasse i ett drömlikt svävande tillstånd mellan fantasi, litteratur och verklighet. Språket blir mer diffust och svävande, mot det enkla i inledningen.

Kvinnornas roller, allrahelst sköterskan Angelas roll, kom att beröra mig djupt; kvinnans mjuka överlämnande av den borttynande mannen in i döden.

3 kommentarer:

Anonym sa...

märkligt ! jag höll i den boken i förrgår men tänkte mycket riktigt som du säger Kanske tung !? men nu får jag lust på den ändå, det är ju ett i allra högsta grad hela tiden akruellt ämne..
hoppas din vecka blir bra...
vad blir nästa klassiker tro ?

kram kram

Beas sa...

Dem verkar oerhört intressant...

Vill tacka för tipset om Fröken Julie. Jag har sett den i dramatiserad form och den är verkligen jättebra. DÄremot så har jag inte läst boken och det är ju förstås en helt annan sak att läsa Strindberg, gentemot att se den som teater.

Tänk vad många klassiker man har framför sig... :-)

Kram Bea

Amoroso sa...

Britten: Såg att du köpt den nu, ska bli spännande att se om du också gillade den sedan.

Beas barnslikheter: Man har ju det, att läsa listan bara växer och växer. När ska man få all den tid man behöver?