Onåd Coetzee, J. M

Author: Amoroso / Etiketter: , , , ,


I romanens början inleder en vit medelålders universitetslärare i Kapstaden, en affär med en av sina studenter. Eller en affär är kanske att ta i? Kärlekshistorien baserar sig på hans behov och själva akten känns mer eller mindre som en våldtäkt? Skandalen är snart ett faktum, och mannen sparkas från sin tjänst. Han reser till ett betydligt lugnare liv, på sin dotters gård i en annan del av Sydafrika.

Men i området som nästan helt befolkas av svarta håller maktbalansen på att skifta. En dag kommer tre män in på gården, och deras handlingar skändar Lucy för livet. Trots detta vägrar hon att ge upp. Kvar lever hon i en slags onåd, och stiger allt djupare in i mörkret.

Apartheidssystemet och skillnaderna vita/svarta känns oerhört påtagbara, och Coetzee har valt en vit berättare. Jag tycker Coetzee hela tiden laborerar i "Joseph Conrad anda" med konceptet "Det mörka Afrika". Invånarna skildras som buskiga våldsmän samtidigt som landet beskrivs som primitivt och underutvecklat? Någon mer som reagerar på eventuella influenser från Mörkrets hjärta?

Detta var den femte boken i Theresans nobelpristagarutmaning. Nu är det bara Golding kvar, för min del.

Maken Gun Britt Sundström

Author: Amoroso / Etiketter: ,


Självklart är den en alldeles förträfflig förhållanderoman, om svårigheten att leva tillsammans och skapa det liv man drömt om. Fast det är även en riktigt hejdlöst underhållande roman med alla små 1970- tals detaljer som bonus. Alltifrån träskorna till alla dessa pipor som folk sitter och röker. Gammaldags tänkande såsom att man minsann inte kan vara ensamma i skärgården utan att vara gifta. Firade Gustav och Martina någonsin en vanlig jul tillsammans!? Alltid skulle de överge allt det kommersionella och vara politiskt korrekta och bojkotta julen. Allt är så existensiellt, så stort och så politiskt. Allt ska diskuteras och allt ska övervägas. ibland blir jag riktigt trött, bara se till att lev lite så ska ni nog se att det ordnar sig.

Avslutar en förträfflig bok med följande mysrader:

"Stuglycka. En spis med vedsprak, ett varmt rum i skymningen, vinden som vinar om knutarna, Gustav och jag. Och valda delar av världslitteraturen" (109).

Mysigt värre. Vill också passa på att önska alla härliga bloggläsare därute mycket stuglycka under julhelgen!

Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande Xiaolu Guo

Author: Amoroso / Etiketter: , ,


Den kinesiska 23:åriga Zhuang kommer till London för att lära sig det engelska språket. Zhuang är med ens ensam i ett nytt land, där hon inte kan ett ord av språket och alla beter sig märkligt. Snart träffar hon en man, och han blir den enda tryggheten. En helt fantastisk bok, fylld av alla dessa kulturella skillnader i syn, traditioner och sätt att betrakta livet, som får en att genast vilja läsa om boken.

En stor bonus är språket; Zhuang stapplar sig fram, som läsare får vi väga hennes ord med omsorg för att förstå henne, på samma vis som hon vänder ut och in på sig själv för att förstå engelsmännen. Inte bara vad de säger, utan hela deras sätt att fungera. Humoristiskt och naturligtvis mycket dråpligt.
Kärlek i Kina betyder uppenbarligen inte detsamma som i England. Vi möter en ung kvinna, som måste lära sig att alltmer stå på egna ben och boken är inte bara ett sökande efter språk- utan framförallt identitet och mening. Absolut något av det starkaste i läsväg i år!

Utanför dörren Wolfgang Borchert

Author: Amoroso / Etiketter: ,


Utanför dörren är en efterkrigsskildring, en uppgörelse med nazismen och det krig som fråntar människan alla drömmar. Wolfgang Borchert blir symbol för en hel generation av unga män som skickades ut i ett meningslöst krig och återvänder inte längre som människor.

I pjäsen "Utanför dörren" står författaren i dialog med den Överste som fläckat ner så många liv. Livet som soldat skildras som det är. I "Min bleka bror" står soldaten och skäller ut ett lik, för att han i döden ser så rädd och ynklig ut. Det finns helt enkelt inte något tappert och ärofyllt med att vara soldat. Alla de drömmar som slogs i dessa män, försvann när de såg verkligheten. För de som överlevde och kom hem, fanns bara alla dessa röster i natten, skulden och sorgen.

Få mer tips om Kultur från Öst

Att använda Utanför dörren i undervisningen:
Utgå ifrån novellen Läsebokshistorier (endast tre sidor) som utgångspunkt för alla teman kring ämnet krig. Lämpar sig från högstadieåldern och uppåt. Den känns helt fenomenal att använda som högläsning för att sätta igång en diskussion kring ämnet krig. Ett smakprov:

"När kriget var slut kom soldaten hem. Men han hade inget bröd. Då såg han en som hade bröd. Honom slog han ihjäl. Du får väl inte slå ihjäl någon, sa domaren. Varför inte, frågade soldaten" (39).

Lust Elfriede Jelinek

Author: Amoroso / Etiketter: , , ,


I jämförelse med Bataille tycker jag nog inte att Lust överträffar Ögats historia i äckel och olustkänslor. Men det är en annan nästan råare ton. Vi möter män som i äktenskapet tycker att de äger kvinnors kroppar. De har rätt att gå över dem närhelst lusten faller på (och det gör den ofta). Jelinek är en ordkonstnär i sann bemärkelse och hon finner oändliga variationer och omskrivningar på hur männen tar sig an kvinnorna. Bisarr och vardagså, en sann källa till frustration (VARFÖR inte bara gå???)

100 tag med hårborsten före sängdags Melissa Panarello

Author: Amoroso / Etiketter: ,


Det faktum att det var Forum som nappade på denna bok, och inte Vertigo förlag är det första som överaskar mig.
100 tag med hårborsten före sängdags kom ut i Italien när författaren fyllde sjutton år (!) och den väckte förståligt nog en enorm skandal. Det är en femtonårig tjejs erotiska dagbok, och jag måste säga att den är förvånansvärt avvancerad.

"Jag vill ha kärlek , dagbok”, skriver Melissa alldeles innan hon ska fylla femton. Öppningen börjar lovande (lite i Alicia Erian stil) då hon stöter på egocentriska killar som mest fokuserar på sig själva. Lekarna avvancerar dessvärre snabbt och trovärdigheten minskar. Ofta är hon ett offer, men lika ofta tar hon kontrollen.
Jag har liksom lite svårt att tänka mig att femtonåringar inleder sin sexuella bana med diverse SM lekar. Jag förstår heller inte hur kära mamma och pappa kan vara så blinda, eller helt enkelt tillåta så avvancerade underkläder hemma (för jag antar att hon inte tvättar själv?)
Visar inte Panarello en ovanligt stor medvetenhet kring Vladimir Nabokovs karaktär Lolita, och anspelar hon inte på den i sin egen dagbok, på ett vis som känns lite väl beläst för en tjej i hennes ålder? Jag vet helt enkelt inte om jag tror på det här.

Helsingborgs dagblad skriver att författaren påpekat att hon och huvudkaraktären är identiska. Jag kan bara skaka på huvudet och ställa mig frågan: HUR ska denna stackars tjej någonsin kunna fungera normalt på ett jobb?

Blir ni lika provocerade?

Aniceti Kiterezas Regnmakarens barn

Author: Amoroso / Etiketter: , ,


En underbart varm och sakligt berättande afrikansk skildring av turerna i ett kärleksfullt äktenskap. Nära och ingående skildras folktron och sederna hos Tanzanias ukerewe folk, en läsupplevelse som stannar kvar.

Vi får följa Myombekere och Bugonoka i sin relation där de har svårigheter att uppfylla själva livsmeningen i äktenskapet hos deras folk; att bilda familj. I ett samhälle där barn är kärnan för själva äktenskapet, blir det allt svårare för dem att stå upp för att de vill leva tillsammans, även om det kanske inte innebär några barn.
Något som i Regnmakarens barn nämns ofta och ingående är den omsorgsfullt beskrivna MATKULTUREN, framförallt detta omtalade bananöl. Någon som smakat?

Jehåvasjäveln Henrik Pettersson

Author: Amoroso / Etiketter: ,

Modig debutbok om en ung man som uppfostras som ett Jehovas vittne. I tonåren kommer han alltmer till insikt om att tron kanske inte är den sanning han sedan länge varit fast övertygad om.

Klart läsvärd, känns inte som en renodlad kliché som kör enligt det gamla vanliga konceptet "uppväxt i en hård religion, nu fri". Däremot ger boken en väldigt nyanserad bild om hur det kan vara för en ung person att växa upp med en annorlunda livstro, samtidigt som man ska vara en del av det vanliga samhället. Henrik Pettersson skriver väldigt öppenhjärtligt om en uppväxt som kräver lite mer kamp, och frustrationen i att ständigt behöva försvara sin tro och vara stark i sin övertygelse.

Lite bonusinformation: Henrik informerar om att man inte uttalar Jehovas med betoning på å:et (som egentligen inte finns så varför i allsin dar envisas vi alla med att säga Jehåvas?)

Håll föresten ögonen öppna; inom kort kommer en utmaning...