"Jag förstod inte dina ord, de stämde inte med uttrycket i dina ögon eller ditt tonfall. Det hemskaste var att du log när du var arg" (61).
I vuxen ålder återförenas en mor med sina två barn, efter sju års tystnad. Redan i öppningsscenen anar vi att vulkanens mun är nära, då Eva talar om för sin mor, som nyss anlänt till gården, att även hennes sjuka syster är närvarande på gården för att möta henne. Modern förfasar sig först men snart åker masken på och hela det psykologiska dramat är i gungning.
Efter ett helt liv av tystnad är det slutligen dags för familjemedlemmarna att lägga korten på bordet. Bergmans dramer är visserligen korta, men de rymmer så oändligt mycket, ger så mycket. Vad tycker ni om Bergman? Har ni några personliga favoriter?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag avgudar Ingmar Bergman, Höstsonaten var en av dom första filmerna jag såg av honom och blev helt fast, en av dom bästa filmerna jag sett. Andra personliga favoriter är; Smultronstället, Persona, Tystnaden, Scener ur ett äktenskap. Bergman och Woody Allen är dom största i min film värld
Min Bergmanfavorit är boken Den goda viljan.
Jag såg Persona tidigare i år och tyckte den var fantastisk. Håller också med Lena om de filmer hon nämner - mycket bra allihopa. Fast EN favorit, nja, med risk att verka lite klyschig så är ju Sjunde Inseglet en härlig film både visuellt och idémässigt.
Har ni föresten följt auktionen? Helt otroligt vilka priser folk betalar...
Skicka en kommentar