Den gotiska berättelsen

Author: Amoroso / Etiketter: , , , , , , , , , ,

Vad är egentligen gotik? Vi tänker säkerligen på alla former av medeltida arkitektur, stora valv och fästningar. Kanske tänker vi i historiska banor? När började egentligen skräck bli "litteratur" istället för gamla sägner?

Vi får gå tillbaka till 1700-talet. Då upplysningens tankar svepte över västerlandet och kyrkan förlorade lite av sin makt. Vid den tidpunkt då de vetenskapligt lärda vägde, mätte och skrev långa encyklopeder om allt och inget.

Sedan fanns det såklart "mindre seriösa" personer som roade sig med annat. Thomas Gray publicerade till exempel "Elegy written in a country yard" 1751, med inspiration från någon av sina många kyrkogårdspromenader. Han fascinerades mycket av döden och gamla gravstenar. Detta anses vara startskottet för den engelska förrromantiken.

Förromantiken hade ett genuint intresse för mörker och förfall. Det blev inne med dödskallar, trollkonstnärer, kannibaler och blodbad av diverse slag. Varför allt detta groteska i en värld som började arta sig? Kanske var det så att den nya kunskapen förde bort en hel del av den gamla tidens vidskepelse? Fram till slutet av 1600 talet, och rentav en bit in på 1700 talet trodde ju folk faktiskt på häxor och trolldom! Med upplysningen gick vetenskapen framåt, och senare följde industrialiseringen och den gamla övertron på spöken mattades av. Det blev liksom lite ofarligt, och nu roade man sig på allvar med att göra underhållning av det otäcka istället.

1764 sitter en politisk höjdare inne på sin kammare i sitt medeltidsslott, och fantiserar ihop den mest osannolika och bisarra historia han någonsin kan komma på. Vi har en medeltida miljö, gamla slott fulla med förbannelser och långa mörka korridorer. Där finns fasansfulla väsen såsom gengångare och spöken, som fladdrar i ljuset från det rasande ovädret utomhus.
Författaren var Horace Walpole och med Borgen i Otronto skapade han den första gotiska romanen.

Vill man gå tillbaka till skräckens urfader, kan man med fördel vända sig till M.G Lewis bok Munken. Där vimlar det av ren och skär ondska tillsammans med en massa skelett. Vi lär känna en galen munk, som blir helt besatt av kärlek till en viss Antonia och genomför de mest makabra dåd för att få sin vilja igenom. Boken skapade en fullständig skandal på sin tid men var samtidigt en braksuccé.
En rolig parantes i sammanhanget är att Jane Austen gör sig lustig över den gotiska genren i sin bok Northanger Abbey då hon låter en hjältinna vara överspänd eftersom hon förläst sig
på gotiska romaner.

I Frankensteins monster roar sig Victor med att tillverka ett monster av likdelar. Resultatet blir förstås allt annat än lyckat när varelsen vaknar till liv och ska möta dagens ljus. En riktigt klassiker skriven av Mary Wollstonecraft Shelley.

I början av 1800 talet skedde en något tydligare uppdelning av skönlitteraturen. Under den gotiska berättelsens glansdagar fanns det i Europa mest skräck-, riddar- och rövarromaner. Därutöver fanns det moraliska romaner. Nu började romanerna bli något mer realistiska.

Skräckens dundergud Edgar Allan Poe tog världen med storm. Få har som Poe kunnat skildra vansinne inifrån, skriver Annika Johansson i Världar av mörker, världar av ljus. Han har skrivit riktiga klassiker som Morden på Rue Morgue och Huset Ushers fall.

Någonstans runt 1870 mognade rysaren. De var fortfarande utformade så att folk kunde rysa av skräck, men de var inte längre lika detaljrikt blodiga.

Le Fanus roman Carmilla banade vägen för hur en spännande vampyrroman skulle se ut. Han blandade alla gotiska grundelement i en mer vardaglig miljö, som förstärkte känslan att det kan hända alla.

I slutet av 1800 talet fram till första världskriget bredde industrialismen ut sig alltmer och förändrade samhällsstrukturen. Samhället fick sina baksidor, vilket också märktes i
litteraturen. Samtidigt blomstrar litteraturen och återigen skräckberättelsen.

Jack the Ripper begick sina mord år 1888 och har alltsedan dess fått folk att spekulera.

Henry James skrev långvnovellen Skruvens vridning. Den kan läsas som en guvernants psykiska sönderfall. Hon börjar inbilla sig det mest hemska saker, men allt kanske bottnar i hennes egen olyckliga förälskelse i barnens fosterfar?

Vi har verklighetsflykten i Guy de Maupassant novell Horla som handlar om en man som flyttar till landet för att finna lugnet. Istället blir han förföljd av en osynlig vampyr som långsamt suger livskraften ur honom.

Förmodligen fann Bram Stoker inspiration av Le Fanus när han skrev sin världsklassiker Dracula.

Detta är bara ett litet axplock av allt det som Annika Johansson förmedlar i sin bok Världar av mörker, världar av ljus. Denna helt fantastiska bok inspirerade mig att direkt norpa åt mig alla gamla skräckisar på biblioteket. Jag återkommer såklart med rapport.

1 kommentarer:

Emma sa...

Väldigt härligt skrivit! :) Jag gillade också världar av ljus världar av mörker när jag läste den, men läste den då med fantasylitteraturen i fokus. Är väldigt sugen på gotik och skräcklitteratur just nu så det ska bli kul att följa vad du kommer över :)