Realistisk verklighet istället för kärleksidyll?

Author: Amoroso / Etiketter:

Läste en intressant artikel i DN, Familjen suger- leve familjen! om alla nya intressanta romaner som går bakom bilden av alla ångetskapande mallar av den perfekta familjen. Trenden i många nya romaner är att lyfta fram alla skelett som finns i garderoben. Fram för otrohet, kriser och misslyckade semestertripper! Tänker inte minst på Peter Kihlgårds Kicki & Lasse, Helena von Zweigbergks nya "Ur vulkanens mun" (helt fantastisk, återkommer om den) Ray Kluuns En sorts kärlek eller varför inte Maria Svelands Bitterfittan som fick så mycket uppmärksamhet? De gamla kärleksromanerna börjar bli ute?

Söner och älskande DH Lawrence

Author: Amoroso / Etiketter: , ,


*vänta med att läsa inlägget, om ni inte vill ha för mycket avslöjat av handlingen*
Sträckläste Söner och älskande i helgen, och gillade den verkligen! Det var som att komma in i egen värld. Får riktigt känslan av att stiga in i deras olika världar. Det känns som om mamman bettraktar sig lite förmer än andra, medan pappan mer eller mindre beskrivs som en simpel sotig grovarbetare utan bildning? Jag upplever ändå att Lawrence lyckas skapa medkänsla inför hennes tappra försök att komma tillrätta med familjelivet. Att vara hustru till en skitig kolgruvearbetare, med en ständig dunst av öl omkring sig. Märker ni hur den stackars maken mer och mer försvinner ut ur handlingen? När barnen kommer är det verkligen bara de som räknas! Vi får följa moderns bekymmer med var och ett av dem. Alla ska de växa upp, få ett ordentligt arbete och gifta sig. Sönerna är ljuset i hennes liv.

Upplevde ni Paul som särskilt idealiserad innan sjukdomen fick hans mamma att inse att han också hade kunnat dö ifrån henne?

Precis som Poppins också konstaterar känns Paul något velig i sin tro på kärleken och äktenskapet? Ska han välja tryggheten eller spänningen? Eller är han för evigt bunden till sin mamma? Det känns märkligt att så få reagerar över moderns närmast incestiösa förhållande till sin son? Varför slår aldrig maken näven i bordet?

"Hans liv ville befria sig från henne. Det var som en cirkel där livet vände tillbaka till sig självt och inte kom längre. Hon födde honom, hon älskade honom, skötte honom, och hans kärlek vände tillbaka in i henne så att han inte kunde komma någon vart med sitt eget liv, inte kunde älska en annan kvinna på riktigt" (375).

Det som slår mig när jag läser Söner och älskande är kvinnans frihet. Paul älskar två kvinnor utöver sin egen mamma. Den ena kvinnan inleder han ett förhållande med trots att hon redan varit gift (och knappt ens är skild). Den andra kvinnan har han känt hela livet. I löfte om att gifta sig med henne kräver han sex, för att sedan tröttna. Kravlösa förhållanden är ju helt OK i vår tid, men kan väl knappast ha tagits emot med samma entusiasm 1912? Borde boken inte ha väckt samma skandal som Lady Chatterleys älskare? Det tog väldigt många år innan den tilläts publiceras.

Det andra som slår mig är dödshjälpen, hur naket och naturligt det känns när syskonen tar beslutet åt sin mamma. Precis som författaren gjorde i verkliga livet gentemot sin egen mamma. Kärleken att själv låta någon gå, som lider. Jag blev påverkad. Hur kände ni?

Vi har också läst Söner och älskande:

Poppins trädgård

Kerstins krumelurer

Kicki & Lasse Peter Kihlgård

Author: Amoroso / Etiketter: ,


Överskattad. Det är mitt intryck av boken. Kicki & Lasse väcker ingenting hos mig, deras gräl och ständiga försoningar känns bara tröttsamma. Språket ska vara modernt, fräckt och vågat med mycket sex men det gör mig bara trött.
Kanske var det för tätt inpå upplevelsen av Ray Kluuns fantastiska En sorts kärlek. Där har vi också ett par, där mannen ständigt är otrogen, och där cancern tvingar dem till ett annat liv. Den berör ända in i märgen, men det gör inte Kicki & Lasse. Kan inte riktigt förstå varför den har blivit så hyllad av alla kritiker. Lyckas den fängsla er?

Michael En ungdomsbok för det infantila samhället Elfriede Jelinek

Author: Amoroso / Etiketter: , , ,


Jag är ett inbitet Jelinek fan, gillar hennes ironi och poetiska förvrängningar av verkligheten. Michael är den bok som jag hittills haft svårast att förstå. Detta borde göra mig ännu mer intresserad, men märkligt nog lyckas hon inte locka mig in i fördärvet denna gång.

Alla Jelineks tidigare böcker har följt någon form av huvudpersoner, och deras utvecklingar, kort sagt en handling. I Michael får vem som helst ordet, när som helst, personer från samtidens tragik och krav.
Vi möter kontorspraktikanterna Ingrid och Gerda som strikt följer alla samhällets ideal. Vi har Gerda som fantiserar om chefen herr Koester (som egentligen bara ser ner på henne och behandlar henne illa).

Ofta sätter sig Jelinek på sina höga hästar genom att inleda ett stycke med något ironiskt vackert och ömsint såsom "Kära underbara små läsare", för att därefter måla upp en lycklig bild av romantik och sprudlande lycka. Därefter roar hon sig med att spräcka bubblan med allt vad hon är värd. Konstnärligt och stilistiskt säkert.
Det är berättarperspektiven som förvirrar, vem säger vad, vem står för vad? Eller är det kanske en del av vårt förvirrade samhälle att inget ska förstås?

Landskapet avslöjar ingen Ingela Hildestedt

Author: Amoroso / Etiketter: , ,


Detta är en roman som handlar om sökandet efter den försvunna Sara, inte en deckare men så nära man kan komma. Precis som i Där tvivlet gror, fokuserar man nu på familjen istället för utredningen, framförallt makens förtivlan. De hade stämt möte i stugan, men när han kommer är hon inte där. Var är hon? Och vem var det hon skjutsade? Varför hade Sara stämt möte med sin tidigare flickvän?

Jag gillar intrigen, och det faktum att alla frågor inte kan besvaras. Jag hade gärna sätt huvudpersonerna i konflikternas esse. I och med Saras försvinnande måste maken och den tidigare flickvännen mötas på nytt, men mycket av känslorna tycks ha svalnat av?

Ljuvliga påskhelg!

Author: Amoroso /


Inget går upp emot känslan av att vara ledig :-) Jag har alltid tyckt om påsken. Den har inte samma krav på sig som andra helger. Särskilt härlig känns den i år, när vi bara ska vara hemma och mysa. En liten bonus är förstås snöyran och vinden som drar runt knutarna. Passar bra för att krypa upp i soffan med en massa goa böcker. Har en hel hög från bibblan som ska läsas.. Bland annat några godingar av Agneta Ara och Irène Némirovsky. Kanske blir det också dags att börja läsa Söner och älskande. Den drar där den ligger och väntar på nattduksbordet.. Önskar alla er som kikar in en riktigt härlig påskhelg!


Lite tid över? Kika in på denna listan, Dr. Peter Boxall's 1001 Books You Must Read Before You Die. Hur många kommer ni upp i?
(bild lånad från Fönster mot gården)

Ibland bara måste man David Lethanen

Author: Amoroso / Etiketter: , ,


Där jag arbetar kom det fram en flicka och nästan ursäktade sig för att hon ville låna en viss bok. "Detta är ju en homosexuell bok".. sa hon urskuldande. Och det är 2008.

Detta gjorde mig nästan upprörd och därav dagens boktips. Här är härlig queer litteratur för såväl högstadie som gymnasieungdomar där inte huvudtemat är "Hjälp, kan jag vara gay? Boken går ut på att acceptera mig själv". Jag tror att detta är den första queerbok för ungdomar som jag har läst, där alla kan känna igen sig, vare sig man blir intresserad av killar eller tjejer. Vet ni andra? Killarna i "Ibland bara måste man", har accepterat vilka de är för länge sedan. Här är det kärlek och romantik för hela slanten, förälskelser och förvecklingar hit och dit (som alla kan känna igen sig i). Härligt medryckande språk och ett stort plus för känslan som läsaren får att allting är möjligt.

Både flickan som kom till mig och Lethonens bok fick mig att fundera. Den mesta queerlitteraturen som jag har läst handlar om att komma ut ur garderoben. Har vi inte kommit längre? Föreställ er själva att alla kärleksromaner ni någonsin bläddrade i kretsade kring rädsla att tillåta sig att älska någon, och att huvudkaraktärerna i slutet av boken aldrig kommit längre än till att acceptera sin kärlek och möjligtvis påbörja något nytt tillsammans (på sidan 329)?

Fram för fler författare som Lethanen!

A Capella Michael Faber

Author: Amoroso / Etiketter: ,


Den engelska a cappella-kören The Courage Consort befinner sig i ett slott på den belgiska landsbygden för att under två sommarveckor repetera in sitt körverk. Här målas nästan bilden av en dokusåpa upp, och allt eftersom tiden går flätas karaktärerna in i varandra. Stressen ökar och det blir osäkert om de överhuvudtaget ska klara att framföra verket.

Jag tror att den musikalisk obevandrade (mig själv inräknad) kan missa flera betydelsefulla poänger, men det är annars en spännande intrig. Särskilt intressant finner jag Catherine, som redan innan repetitionen är "orolig till naturen", och vars make, körledaren Roger, har henne i ett hårt grepp.
Vad är det för rop Catherine hör från skogen? Vem är det som kallar på henne och ingen annan? Det är en laddad berättelse om människor under hård press. Boken ökar mitt intresse för att läsa mer av Michael Faber, och ropen i skogen fascinerar mig starkt, som symboler för Caherines ökande oro. Faber drar mystiken i skogen till sin spets genom att relatera till gamla sägner, nazismens framtåg och hemska folkmord...
Sånt gillar vi..

Hinner du besöka alla dina favoritbloggar?

Author: Amoroso / Etiketter:

Under en lång tid sparade jag adresserna till mina favoritbloggar under favoriter. Med tiden kom det att bli fler och fler bloggar, skulle inte förvåna mig om det ligger över 100 länkar till olika bloggar som jag tycker om. Hur ska man hinna titta runt hos dem alla? Ofta tittade jag in hos var och en, för att finna att kanske bara hälften uppdaterats sedan jag var där sist. Tidsödande?

Lösningen kallas RSS. Jag har numera en RSS läsare, Google reader. Helt gratis. Det finns förstås även många andra bra RSS läsare. Jag kan surfa in på Google reader från vilken dator jag än använder, och hitta alla mina favoritlänkar på en enda sida. Där kan jag se vilka bloggar som har uppdaterats och klicka på rubrikerna för att läsa inläggen. Man lägger enkelt till nya länkar genom att lägga till nya adresser.

Självklart är det tråkigt att inte vår vän besökarstatistiken kan hålla reda på alla dessa inofficiella besök, men för alla andra är det en befrielse.

Filmen Jindabyne och Genvägar av Raymond Carver

Author: Amoroso / Etiketter: , , , ,


Jag såg filmen Jindabyne och den fascinerade mig så starkt att jag var tvungen till att gå tillbaka till novellen den anspelar på, "Med så mycket vatten inpå knutarna" av Raymond Carver. Hans bok Genvägar var klart läsvärd, och novellerna tar alla upp människans handskande av tillfälligheter som drabbar dem.

I Jindabyne så åker ett gäng män iväg på sin årliga fiskarrunda. Under första dagen träffar de på ett kvinnolik. De anmäler det inte. De stannar hela helgen och fiskar vidare. I samma vatten som kvinnan ligger död i. För att polisen ska kunna utreda binder de fast kvinnan i floden i ett strandkantat träd, så att hon inte ska försvinna. Sedan åker de hem. Det är där allt börjar- varför- hur kan dessa "normala" människor strunta i en mördad ung kvinna? Jag gillar särskilt filmens tolkning om vad som händer med en av männen när han står inför kvinnans kropp som han söker upp i mörkret. Vad döljer den vanliga människan inom sig?









ABC Ida Jessen

Author: Amoroso / Etiketter: , ,


Det brukar ju heta "Varför går hon inte?". Med Ida Jessens prisade roman ABC så blir frågan istället Varför går HAN inte? Jag tror minsann att Ida Jessen medvetet dragit det hela till sin spets genom att växla perspektiven.

En man drömmer om kärleken, och en dag träffar han en fantastisk kvinna. Tillsammans ska de skaffa allt det där. De flyttar ihop. Han ser eller vill inte se några varningssignaler. Plötsligt börjar kvinnan visa helt andra sidor, hon kan vara elak, konspiratorisk och manipulerande. Hon börjar ta över hans liv. Otroligt intressant skildring av kvinnans våld, som säkert kan ta sig sådana här former, istället för det fysiska våldet som kanske är vanligare bland män.
För alla som är intresserade av psykiatri så har vi också en otroligt stark skildring av personlighetsstörningen och hur svårt det är för de drabbade att fungera i relationer.

Nytt, befriande och som sagt väldigt provocerande.

80 romaner för dig som har bråttom Henrik Lange

Author: Amoroso / Etiketter: , ,


Nu har jag läst om denna seriebok överallt, och kände mig helt enkelt tvungen att läsa den själv för att bilda mig min egen uppfattning.
För alla er som inte känt er bombaderade så kan jag tala om att Henrik Lange med denna bok har gjort en serieversion av 80 kända romaner. Vi får alltifrån Dostojevskij till Alfons Åberg presenterade, i ett format där varje bok summeras med hjälp av fyra serierutor. Som med allting annat så har vi ju skilda uppfattningar om hur vi tolkar verken. Summering= läsvärd och rolig. Vissa av verken har han verkligen prickat in till fullo (exempelvis skrattade jag gott åt den träffsäkra skildringen av hur Harry upptäcker "nöjeslivet" i Stäppvargen, medan tolkningen av Brott och straff fick mig att slita mitt hår). Kanske är det detta som är meningen? Vad tror ni, och framförallt; vad får dig att slita ditt hår?

Det har varit kallt i Madrid Agneta Ara

Author: Amoroso / Etiketter: , ,


Om man gillar språket och stämningen som förmedlas i "Nu vill jag sjunga dig milda sånger", tror jag också att man gillar Agneta Aras bok "Det har varit kallt i Madrid". Här finns också det poetiska, allt det som ryms mellan orden men som inte alltid uttalas. Det som läsaren själv känner och skapar betydelse utifrån.

I "Det har varit kallt i Madrid" får vi följa en kvinnlig psykoterapeut i hennes möten med patienter, och framförallt genom tillbakablickar på hennes egen barndom, fullt av ärr. Det är tillbakablickar, men vi får aldrig några förklaringar, precis som i verkliga livet. I min värld är det dessa romaner som ger läsarna de bästa svaren, just eftersom de letar utifrån sig själva.

"Det sägs att om det i en berättelse förekommer ett vapen, måste det avfyras innan berättelsen är slut. I min barndoms berättelse, i den värld jag då levde i, fanns inget vapen men det avfyrades ändå. Det berodde på att det fanns i min fars berättelse och den var en annan än min" (188).

Den här romanen kommer på min topp fem 2008!

Envar Philip Roth

Author: Amoroso / Etiketter: ,


Nar jag läst min första bok av Philip Roth, Envar. En bok om att bli sjuk, äldre och förlora det man en gång hade. Boken skildrar en framgångsrik man som alltid haft det väl förspänt; bra jobb, en "lyckad" familj och många kvinnor vid sidan av. Vi kommer alla till en tid när kroppen sviktar; när kvinnorna inte längre tittar efter en, när flirten med sekretaren endast bettraktas som patetisk. Då blir det ganska ensamt. Kvar blir man med sina exhustruar, sina dåliga relationer till sina barn som man inte minns födelsedagarna på. Kanske undrar man rentav om detta var allt? Boken var en bladvändare, men jag förmår ändå inte känna något för huvudkaraktären. Spectatia, jag vet att Roth är ditt skötebarn, så du får gärna lotsa mig vidare in i Roth djungeln. Vilka är guldkornen bland Roths böcker?!