Plöjde igenom Mats Ahlstedts tredje bok i serien om Sören Högstrom och Fatima Wallinder på bara några timmar, och han gjorde mig INTE besviken!
I boken möter vi den nedgångna Oskar Lagerström som lever i misär, efter att tio år tidigare varit med om en stor sorg. En morgon ligger det en röd damcykel i hans trädgård. Är det ett tecken? Precis före olyckan hade hans fru Lise publicerat en roman med namnet "Den röda damcykeln." En roman om mäns våld mot kvinnor. En ung flicka dyker plötsligt upp hos Oskar. Hon flyr från något och har ingenstans att bo. Hon vägrar att tala om vad hon heter och Oskar börjar att kalla henne Felicia efter sin dotter. Men vem är hon? Ahlstedt är en mästare på att spegla relationer och människor genom små små iakktagelser!
I boken möter vi den nedgångna Oskar Lagerström som lever i misär, efter att tio år tidigare varit med om en stor sorg. En morgon ligger det en röd damcykel i hans trädgård. Är det ett tecken? Precis före olyckan hade hans fru Lise publicerat en roman med namnet "Den röda damcykeln." En roman om mäns våld mot kvinnor. En ung flicka dyker plötsligt upp hos Oskar. Hon flyr från något och har ingenstans att bo. Hon vägrar att tala om vad hon heter och Oskar börjar att kalla henne Felicia efter sin dotter. Men vem är hon? Ahlstedt är en mästare på att spegla relationer och människor genom små små iakktagelser!
En perfekt "isbrytare"när man vill hitta tillbaka till läsandet och den sköna avkopplingen igen :-)
Låter heller inte framsidan lura er. I bokbloggsvärlden har det på sistone varit en del intressanta diskussioner om layouter. Detta är en framsida som defintivt INTE hade lockat mig till läsning om jag inte redan kände till författaren. För visst är det väl ofta så att båda omslag och titlar är avgörande?
2 kommentarer:
Jag låter mig påverkas mycket mer av titel och omslag än jag nog egentligen vill erkänna. Då är det bra att läsa bokbloggar och få lite mer info om böckerna. Tack!
Skönt att man inte är ensam om att påverkas:-)
Skicka en kommentar