I mötet med dessa böcker kan man först gå och fundera på om det inte vore idé att skaffa sig ett av de där läckra bokomslagen som det pratas om? För både framsida och titlar är minst sagt avskräckande i båda fallen. Men efter att ha läst det lilla mästerverket Sex var jag tvungen att gå tillbaka och läsa Sara Villius tidigare två böcker "Battle" och "Nej, det är en snöklump".

Språket känner jag till min stora lycka igen, de där korta träffsäkra styckena där hon helt enkelt bara träffar mitt i prick. Det fängslar och berör. Det genomgående temat i Villius böcker och berättarperspektiv är den unga utsattheten. De unga kvinnorna som på något vis alltid används och lämnas.

Det som jag tycker tar ner betyget är sammansättningen. Är det bara jag som tycker att de känns lösa och oavslutade? Hennes senaste bok, Sex är till skillnad från de tidigare böckerna sammanhållen helt igenom. Alla de där träffsäkra styckena kommer till sin rätt och bildar ett unikt sammanhang. Läs gärna vad jag tidigare skrivit om Sex.