Överskattad. Det är mitt intryck av boken. Kicki & Lasse väcker ingenting hos mig, deras gräl och ständiga försoningar känns bara tröttsamma. Språket ska vara modernt, fräckt och vågat med mycket sex men det gör mig bara trött.
Kanske var det för tätt inpå upplevelsen av Ray Kluuns fantastiska En sorts kärlek. Där har vi också ett par, där mannen ständigt är otrogen, och där cancern tvingar dem till ett annat liv. Den berör ända in i märgen, men det gör inte Kicki & Lasse. Kan inte riktigt förstå varför den har blivit så hyllad av alla kritiker. Lyckas den fängsla er?
3 kommentarer:
Nja egentligen inte förrän vi cirklade om den på Bokcirklar.se. DÅ upptäckte jag att vi hade uppfattat saker och ting på ytterst olika sätt. Jag har för avsikt att läsa om den. Men nästa gång från slutet och framåt.
Ingela: Kanske kräver den mer än den ser ut till en början?
Ska bli intressant att höra om du läser om den från slutet.
Ivana Eklund: på tal om kärlek- kontra relationsroman kolla in DN:s artikel i lördags! Mkt intressant, lägger in ett litet blogginlägg om det... Kom att tänka på Kicki & Lasse..
Jag har ännu inte läst Kihlgårds roman men det är intressant att ta del av dina tankar som inte deltar i hyllningskören.
Ja, ibland undrar man över hur vissa böcker kan få så mycket uppmärksamhet och hyllas överallt. Men som sagt denna har jag oläst.
Skicka en kommentar